Nol702jt.p65

Information från Nordvästra Läkemedelskommittén
Nr 7 december 2002
Doping med androgena anabola steroider (AAS) Referat från utbildningsträff för MRO-läkare (Medical Review Officer), anordnad av Avd för klinisk farmakologi, KSoch Beroendecentrum, Stockholm 22/11-02 Sjuksköterska Anne Charlotte Eklöf från Dopingjouren be- Psykologiska bieffekter har diskuterats livligt. Det förekom- rättade om deras verksamhet. Dopingjouren är en rikstäck- mer ett antal fallrapporter om våldsamma handlingar koppla- ande telefonrådgivning, dit man kan ringa anonymt med sina de till AAS. Självmord efter avslutad ”kur” förekommer. Det frågor om doping. Hon berättade om bruket av AAS. Miss- fåtal systematiska, kontrollerade studier som gjorts visar, att brukaren intar en egen ordination av dopingpreparat, så kal- AAS kan leda till hypomani/mani, ökad aggression (framför lad ”kur”. Den kan variera i sort, styrka och administrations- allt verbal hos 1/10), förändrad sexuell lust och prestation tid och varar ofta 6-12 veckor med efterföljande uppehåll i samt depression efter avslutad behandling. Emellertid är dessa tre månader. En erfarenhet från verksamheten är, att det kan studier gjorda på en population som misstänks vara mindre vara ”helt vanliga” människor som använder AAS och att man aggressionsbenägen (friska, frivilliga, skötsamma studenter) på intet sätt behöver idrotta på elitnivå för att komma i kon- takt med dessa preparat. Gym/träningslokaler och arbetsplat- Mats Garle, chef vid dopinglaboratoriet på Huddinge sjuk- ser, där styrka och muskulöst utseende värderas högt, är van- hus, berättade om analyser av dopingprover. Apoteket till- handahåller också ”röda listan” över svenska preparat. Pa- Carl Johan Sundberg, docent vid Institutionen för fysiolo- tienter som idrottar aktivt och behöver behandlas med do- gi och farmakologi, KI och medverkande i den dopingutred- pingklassade läkemedel kan få dispens enligt särskilda reg- ning som gjordes i mitten av 1990-talet, inledde med att be- ler. Han berättade slutligen, att vissa kosttillskott, som fritt säljs via hälsokostaffärer, visats innehålla AAS.
Man räknar med att drygt en procent av män i åldrarna 18- Information om vilka preparat som är dopingklassade kan 30 år använt AAS någon gång och att bruket är vanligare bland personer som styrketränar. Skälen kan vara önskemål om att öka sin styrka eller att påverka utseendet. De doser av AAS som används vid missbruk är mycket högre än de endo- gena nivåerna. Bevisade och eftersträvade effekter är bland annat ökad hematopoes och ökad muskelmassa, muskelarea och styrka. Biverkningarna är dosberoende och kan bestå av ökad kroppsbehåring, svår acne och striae. Vid injektioner av AAS tillkommer infektionsrisk och abscesser kan ibland ses vid injektionsstället. Beträffande kardiovaskulära biverkning- ar finns ett 25-tal fallrapporter angående AAS och hjärtin- farkt eller stroke. Man vet att AAS sänker HDL och föränd- rade koagulationsmekanismer har också diskuterats. Steg- ring av leverenzymer ses, liksom cholestas och icterus på grund av svullnad. Blodfyllda cystor i levern, som är poten- tiellt allvarliga eftersom de kan rupturera, har beskrivits. Hos män är gynekomasti ej ovanligt, på grund av att preparaten i kroppen aromatiseras och får östrogena effekter. Eftersom produktionen av LH-FSH slås av via feed-back-loopar fås testikelhypotrofi. Denna är sannolikt vanligen reversibel, men har beskrivits kunna vara irreversibel och leda till infertilitet.
Hos kvinnor blir rösten mörkare, vilket är irreversibelt och leder ibland till röstproblem, då kvinnorna försöker bibehålla sitt ursprungliga röstläge. Vidare förekommer clitorishyper- trofi, menstruationscykelstörningar, ökad kropps- och ansikts- T B -02
Ut i det okändaGenom landstingets stora administrati- hur som helst alla de arbetsuppgifter som utförs och även i fortsättningen måste utföras, för att ett välfungerande läke- även fortsättningsvis att vara väsentlig.
Det skall bli intressant att i början av nästa år få klarhet i hur arbetet skall be- det viktigt att ”inte kasta ut barnet med villkor med säkerhet att förändras. Lä- badvattnet”. De nätverk och de kontak- hör till HSN kommer även att bli utsatt årens lopp, måste bevaras och byggas ut delsfrågor i fortsättningen. Nordvästra för förändringar. På tjänstemannanivån planeras tre beställarområden, som får nens förändring. För att vi skall kunna Karolinska sjukhuset, är Sveriges äldsta ett geografiskt ansvar för beställningar matcha industrin och förse all personal, medel ute på arbetsplatserna krävs det, mer att ses över, för att effektivisera och resurser för läkemedelsarbetets bedrivan- enlighet med politikernas önskemål.
rådenas administration. På vilket sätt nas arbete. Primärvården står för den största delen av läkemedelsförskrivning- Hur ser antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning ut på KS? Sammanfattning från rapport av Mikael Sörberg (bitr öl vid infektionskliniken, KS vid skrivandet av rapporten) och Gunilla Skoog, apotekare (Sjukhusapoteket KS) mer de senaste åren. Stora insatser görs på nationell och internationell nivå för fessor Göran Kronvall, Kliniskt mik- en del förändringar på sjukhuset, bland vänder vi antibiotika på rätt sätt eller finns det anledning att försöka påver- data för en längre period bakåt i tiden så sträcker sig vissa uppgifter ända från några kliniker som utmärker sig när det gäller antibiotikaförbrukning och anti- från 1997. På klinisk mikrobiologi, för Pseudomonas aeruginosa steg från sjukhusets totala läkemedelskostnad.
tabas tog vi fram försäljningen av anti- år resistensnivån av imipenemresisten- under åren 1991 till 1999 och hos P. ta P. aeruginosa runt 20 procent. De aeruginosa mot ciprofloxacin från 2,5 mer lättillgängliga genom att lägga ut (se bild). De största förbrukarna av ki- (norfloxacin). Här tittade vi på använd- vård och man kan tydligt se att använd- ning och resistensutveckling följs åt.
Resistensen hos E. coli mot ciproflox- acin på KS ökade från 0 till 11 procent tensutveckling. Ett förslag är att göra Karbapenemförbrukning & imipenemresistens hos P.aeruginosa
ens el
st 10
esi
ocent r
Pr
Användning av karbapenemer (Tienam®, Meronem®) på KS (enhet DDD/1000 vårddagar) och
andel (%) imipenemresistenta Pseudomonas aeruginosa.
K in o lo n fö rb ru k n in g p å K S o c h i N V S O
K ino lo fö rb ruk ning p å K S ( D D D / 1 0 0 0 vd g ) K ino lo nfö r b r uk ing i NV S O ( 1 0 0 0 D D D ) 1000vdg el 40
DDD/
Förbrukning av kinoloner (Ciproxin®, Lexinor®) på KS (DDD/1000 vårddagar) och i Nordvästra
sjukvårdsområdet (1000 DDD). För resistenssiffror se texten.
Har du frågor om läkemedel? RING KaroLine
Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset Avd för klinisk farmakologi, 08-517 71 608 Fråga med svar i sin helhet kan beställas från Eva Lilliehöök, Karolinska apoteket tel 517 75 344 Fråga
Behandling med NSAID anses kunna leda till hypertoni? Vilka är mekanismerna bakom denna effekt?
Svar
Effekten av behandling med NSAID
på blodtryck har analyserats i två sto- betydelse för blodtryckskontroll (4).
för en ökad känslighet för blodtrycks- tienter som stod på betablockerare (1).
Sammanfattning
rådet, förutom för naproxen, där medel- dosen endast var 345 mg/dag – för ace- trycket hos individer med förhöjt blod- tryck. Denna effekt var mest uttalad för En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År NVLK – Terapigruppen Inflammation och smärta
Leksells auditorium, Medicinhistoriska Museet, KS Moderator doc Staffan Arnér, smärtspecialist, Multidisciplinära smärtgruppen KS • Funktionella tarmbesvär (irritable bowel syndrom)
Professor Per Hellström, gastroenterolog, KS • Fibromyalgi
Överläkare Eva Kosek, smärtspecialist och rehabiliteringsläkare, KS • Beroendeaspekten på behandling av funktionella smärttillstånd
Överläkare Britt Vikander, sektionschef Magnus Huss, Beroendecentrum Stockholm • Opioid-inducerad smärta - en paradox
Docent Carl-Olav Stiller, Avd för klinisk farmakologi, KS Kaffepaus under seminariet.
Efter seminariet inbjudes till buffé på Medicinhistoriska museet.
Anmälan sker senast den 16 januari 2003 till Kerstin Palmquist-Munck, Avd för kliniskfarmakologi, KS, fax 517 71533, e-post: Kerstin.Palmquist-Munck@ks.se, tel 517 74401.
Meddela om du tänker delta både i seminarium och efterföljande måltid. Vi meddelar om du inte får plats. Om du anmält dig och får förhinder, måste du meddela åter-bud, då Läkemedelskommittén annars drabbas av onödiga kostnader. NLVK:s terapigrupp Infektion
söker distriktsläkare som kan tänka sig att några timmar ett par gångervarje termin träffa infektionsspecialist, barnläkare, ÖNH-specialist, far-makolog och apotekare för att planera industriobunden utbildningsverk-samhet för kolleger.
Terapigruppsarbetet är stimulerande och inte alltför betungande att varamed i. Arbetet är dessutom arvoderat.
Ta kontakt med farmakolog Inger Öhman, KS på tel. 5877 5834(inger.ohman@ks.se) eller Anette Allhammar, distriktsläkare 5877 2709(anette.allhammar@ks.se) för anmälan eller ytterligare information.
Nytt om Läkemedel
skapet från apoteket var: Rätt förskrivet innebär bland annat att apoteken är skyl- diga att byta till det billigaste likvärdi- Ansvarig utgivare
ga läkemedlet, som finns tillgängligt på apoteket, så kallad generisk substitution.
Vidare är arbetsplatskod obligatorisk på Läkarförbundets representant Eva
recepten för att patienten skall få ta del Korrespondens
het inrättades – Läkemedelsförmåns- den lett till ökad diskussion kring läke- har också varit att flera läkemedelsfö- Övriga i redaktionskommittén
retag har sänkt sina priser. Det har dock funnits en del irritation dels pga att fle- Läkemedelsverket, representerat av
des på pengar pga att arbetsplatskod sak- nades på deras recept. På Läkarförbun- www.mpa.se finns en lista över dessa.
det önskelista står ett förbättrat elektro- niskt förskrivarstöd, mer tid för patient- Layout, redigering
form. När det gäller beredningsform kan exempelvis kan tabletter i vissa fall er- sättas av kapslar. Medicinskt likvärdiga Distribution
Landstingsförbundets representant,
delsförskrivningen till den individuella Rätt förskrivet från början är alltid Apoteket AB representerades av doc.
beteende när det gäller följsamhet och sig rätten att förkorta och redigera.
tekets inledande statistik. 55 procent av N o r d v ä s t r a
avsåg generiskt utbytbara preparat. Hela obunden information till såväl förskri- 77 procent av dessa hade dock inte krävt vare som patienter är av stor vikt, lik- motsatt sig utbyte, i 7,8 procent hade pa- tienten själv stått för kostnaden och i en- dast 12,3 procent hade byte utförts. Sam- gerat väl. Förskrivarna var väl förbe- leksordningen 50 miljoner på årsbasis.
joriteten av de utfärdade recepten för- cort stod för den största besparingen i läkemedelsfrågor hos läkarkåren.
gatellgräns” bli aktuell i framtiden, det vill säga man skulle inte byta ut läke- från kunder och förskrivare har varit få.
längre kötider och en tidskrävande åter-

Source: http://viss.nocom.net/Documents/Migrering%20av%20nyheter/Nytt%20om%20l%C3%A4kemedel/20027.pdf