Pharmacie sans ordonnance livraison rapide 24h: acheter viagra en ligne en France.

(microsoft word - naturv\345rdskortet direktiv 2013)

FÄRDIGHETSPROVET SOM BERÄTTIGAR TILL SKOGSBRUKETS NATURVÅRDSKORT Det här direktivet fastställer ramarna för hur provet för skogsbrukets naturvårdskort ska ordnas. Direktivets huvudmål är att garantera att proven ordnas på ett enhetligt sätt runtom i landet. Direktivet godkändes på det möte som ledningsgruppen för projektet höll 22.8.2008 och det är i kraft tillsvidare. Priset korrigerades 25.3.2013. Finlands Skogscentral ordnar eller övervakar provet. Skogscentralen övervakar att det här direktivet följs vid arrangemang och bedömning, att deltagarna inte samarbetar eller fuskar och att de tolkningar som hänför sig till terrängobjekten följer allmänt godtagen praxis. Det är alltid skogscentralens representant som läser igenom och bedömer svaren. Det är viktigt att övervaka deltagarna både under teoriprovet och i terrängen för att förhindra att de samarbetar. Vi följer principen att den första varningen också är den sista varningen. Det är förbjudet att använda telefon eller andra tekniska hjälpmedel under provet. För att trygga neutraliteten deltar inte de personer som skött utbildningen eller de som förbereder deltagarna för provet i de praktiska arrangemangen. De här personerna får trots det övervaka provet. De terrängobjekt som använts i den förberedande utbildningen får inte användas i provet. Tapios uppgift är att koordinera proven på riksomfattande nivå. Tapio upprätthåller och uppdaterar det material som används i proven och skickar det till de som ordnar proven. Dessutom upprätthåller Tapio en landsomfattande databas över de personer som helt eller delvis har avlagt provet. Tapio skickar på beställning de godkända personernas betyg och naturvårdskort till Finlands skogscentral regionvis. Naturvårdskortet är personligt och det är i kraft tillsvidare. Arbetsgivarna kan ha egna krav på att repetera eller komplettera utbildningen. När en person deltar i en kompletterande utbildning skrivs det in på en särskild plats på naturvårdskortet. 3. Personer som tidigare deltagit i naturvårdsexamen Naturvårdskortet ersätter den tidigare naturvårdsexamen. Utbildningar enligt det gamla mönstret har inte ordnats efter 2008. De som har klarat av naturvårdsexamen (3 eller 4 studieveckor) behöver inte delta i det nya provet, utan de kan beställa ett avgiftsbelagt naturvårdskort från Finlands skogscentral eller från Tapio. De som underkändes i naturvårdsexamen åren 1997-2008 måste för att erhålla naturvårdskortet avlägga det nya provet i sin helhet oberoende av om en eller flera delar underkändes. Finlands skogscentral uppbär en deltagaravgift på 150 euro (från 1.8.2013 priset är 160 €) per person. I avgiften ingår själva provet och materialet samt enligt skogscentralens prövning de måltider och transporter som skogscentralen ordnar i samband med provet. I deltagaravgiften ingår också möjlighet att ta om provet en gång. Ifall någon vill ta om provet flera gånger uppbär skogscentralen en avgift på 30 €/person/prov. Ifall en skogsläroanstalt ordnar provet, fakturerar skogscentralen en särskilt överenskommen summa för övervakning och postning av betyg och naturvårdskort. Av den som ordnat provet uppbär Tapio en avgift på 25 € (från 1.8.2013 priset är 35 €) + moms 24 % per beviljat naurvårdskort, för sina stödtjänster. Teoridelen och varje terrängobjekt har egna blanketter. Teoridelen består av 50 skriftliga frågor och terrängdelen av 13 skriftliga frågor. Tapio upprätthåller en databank med frågor som används i teoridelen inomhus. Av frågorna sammanställs årligen tre olika frågeserier och de rätta svaren till frågorna. För varje prov väljs en frågeserie så att det inte i två på varandra följande prov används samma frågeserie. Endast de personer som ordnar och övervakar provet har tillgång till uppgiftspappren och de rätta svaren. Läroanstalten och Finlands skogscentral kommer överens om hur provet ordnas. När datumet är fastslaget meddelar arrangörerna Tapio om tidpunkten. Storleken på gruppen som avlägger provet ska helst vara 20-40 personer. Både teoridelen och terrängdelen ordnas alltid då marken är bar. Omtagning av teoridelen kan också ordnas på vintern. De deltagare som behöver särskilt stöd kan beaktas enligt behov. I princip är kravnivån lika för alla deltagare, men man kan testa kunskaperna på ett avvikande sätt till exempel när det gäller deltagare med läs- och skrivsvårigheter eller med ett främmande språk som modersmål. Försök reda ut behovet av specialstöd under den förberedande utbildningen och vid anmälan till provet. Vid behov kan provet avläggas helt och hållet muntligt eller genom att examinatorn läser uppgifterna högt. Provtiden kan också förlängas. Beakta följande: - Handstil och skrivfel får inte inverka på bedömningen och resultatet - Stället där provet avläggs ska vara fritt från störningar - Försök skapa en uppmuntrande och positiv atmosfär Provet tar en dag och omfattar både teoridel och terrängdel. De olika delarna kan avläggas i valfri ordning. Dagens program kan till exempel se ut så här: Teoridel (Rätta svar till terrängfrågorna, teorifrågorna) För att deltagarna ska få maximal nytta av provet går man antingen muntligt igenom terrängdelens rätta svar, eller delar ut dem till deltagarna i skriftlig form. Deltagarnas svar rättas som fort som möjligt och de som underkänts får en chans att ta om provet så fort som möjligt. Från Tapio beställs betyg och naturvårdskort till de som blivit godkända i provet per e-post med den tabellmall som finns i paketet med material för provet. Tapios direktör och regiondirektören på Finlands skogscentral undertecknar betygen och sedan skickas de till deltagarna. Deltagarna får ha med sig endast penna och gummi samt ett eventuellt skrivunderlag till provet, detta gäller både teoridelen och terrängdelen. Det är förbjudet att använda läromaterial, mobiltelefoner eller andra elektroniska hjälpmedel under provet. Svarspoängen, liksom den förberedande utbildningens innehåll, fördelar sig på följande ämnesområden som har olika tyngd. Listan är riktgivande. 2. Naturvårdsträd, död ved, strukturell variation, andel lövträd 3. Identifiering av trädslag, buskar och växter 6. Landskapsvård, fornminnen, mångbruk Teori- och terrängdelarna bedöms separat och båda delarna ska vara godkända. Maximipoäng för teoridelen är 50. För att bli godkänd ska man svara rätt på minst 70 procent av frågorna (≥ 35 p). I terrängdelen är maximipoängen 40 (+ 4 frivilliga bonuspoäng). För att bli godkänd i terrängdelen ska deltagaren få sammanlagt minst 70 % av antalet maximipoäng (≥ 28 p) på de två terrängobjekten. De bonuspoäng man kan få genom att artbestämma växter (max 4 poäng) räknas med i den slutliga poängsumman. Ett klassrum eller ett motsvarande tillräckligt stort utrymme ska reserveras för teoridelen. Teoridelen räcker minst 15 minuter (före det får man inte lämna rummet) och högst 60 minuter (senast då måste man gå ut ur rummet). I teoridelen finns fem frågor som går ut på att känna igen lövträd och lundbuskar. Också terrängdelen innehåller fem obligatoriska identifieringsuppgifter. Välj inte samma arter i teori- och terrängdelen, högst en gemensam art är tillåten. Artbestämningen av växter i teoridelen inomhus sker i praktiken från numrerade färgfotografier som är utskrivna på papper. De skickas runt bland deltagarna eller visas som en diaserie. Färgfotografierna hör till paketet med material för provet som de som arrangerar provet har tillgång till. Vid arrangemanget av terrängdelarna ska man så långt som möjligt följa riktlinjerna i det här direktivet. Den som ordnar provet kan vid behov ändra uppgifternas ordningsföljd eller den praktiska tillämpningen, men man får inte ändra på hur poängen fördelar sig enligt ämnesområde. De uppgifter som går ut på att känna igen naturobjekt, träd och växter kan placeras vid ett eller flera olika terrängobjekt beroende på situationen. Till exempel de uppgifter som berör uttag av energived och vattenvård kan avgränsas att gälla endast en del av terrängobjektet. Det är mycket viktigt att man på förhand har funderat ut de rätta, entydiga svaren på varje fråga. Den första terrängdelen är ett objekt där man planerar en stämplingspost. Objektet ska vara ett förnyelsemoget bestånd, som uppfyller följande kriterier: - Det går att med fiberband avgränsa en max 1,5 hektar stor ”stämplingspost” på - På objektet finns en (1) uppenbar och representativ särskilt viktig livsmiljö som - På ”stämplingsposten” eller i närheten av den finns inga andra naturobjekt som kan vilseleda deltagarna då de utför uppgiften. - Objektet är viktigt med tanke på vattenvården: objektet angränsar till ett vattendrag eller småvatten eller har fungerande diken. Deltagarna får en storskalig karta över stämplingsposten, på vilken terrängkartans symboler och skalan framgår. Stämplingspostens gränser och grupperna av naturvårdsträd (A, B och C) som har märkts ut på stämplingsposten syns också. Fråga 1. Identifiera och namnge det värdefulla naturobjekt som skyddas av lagen och som finns på stämplingsposten eller intill den. Ifall det är fråga om småvatten som hör ihop med till exempel frisk eller fuktig lund, sippervattenytor eller ett bördigt kärr, godkänns vilken som helst av de livsmiljöer som skyddas av lagen och som finns på objektet, som rätt svar. Fråga 2. Ange två egenskaper hos naturobjektet som är viktiga för mångfalden. Som svar duger inte enskilda trädslag, buskar eller växtarter som finns på objektet. En förteckning över de godkända alternativen finns uppräknade i bilaga 1. För att deltagarna ska kunna genomföra uppgiften att planera naturvårdsträdens placering, avskiljer man synligt med fiberband tre olika exempel av grupper som skiljer sig från varandra. Det är viktigt att varje grupp har ett specifikt drag som är värdefullt för den biologiska mångfalden. Fråga 3. Grupperna av naturvårdsträd (A, B och C) har avgränsats med blått fiberband på stämplingsposten. Ange ett för mångfalden värdefullt drag i varje grupp av naturvårdsträd. Du kan nämna samma drag bara en gång. En förteckning över de godkända dragen finns i bilaga 1. Fråga 4. Ange en åtgärd eller metod som hänför sig till vattenvården, som du skulle använda vid avverkning, uttag av energived och förnyelse på den här avverkningsytan. Deltagaren får poäng då han eller hon anger en metod som lämpar sig för objektet. En förteckning över godkända svar finns i bilaga 1. Fråga 5. Lämpar sig största delen av objektet för uttag av grot? (ja/nej) Bedömningskriterierna finns uppräknade i bilaga 1. Fråga 6. Lämpar sig största delen av objektet för stubbrytning? (ja/nej) Bedömningskriterierna finns uppräknade i bilaga 1. Vid det första terrängobjektet ska fem (5) obligatoriska trädslag och buskarter identifieras. Uppgiften kan alternativt ske vid det andra terrängobjektet eller i samband med teoridelen, beroende på situationen. En förteckning över arterna finns i bilaga 1. Fråga 7. Artbestäm trädslaget eller busken här invid. Det andra terrängobjektet är en yta som har förnyats för högst två växtsäsonger sedan och som uppfyller följande urvalskriterier: - Avverkningsytan angränsar till ett vattendrag eller småvatten eller har - Det finns ett naturobjekt på avverkningsytan eller i dess närhet, och det ska vara av en annan typ än naturobjektet vid det första terrängobjektet i provet. Naturobjektet kan också finnas någonstans längs dagens rutt. - Avverkningsytan ska vara högst 3 hektar stor. Ifall ytan är större kan man med fiberband avgränsa en mindre yta för terrängprovet. - Grot har tagits ut och stubbar har brutits på objektet. Ifall stubbrytningen på området är mycket småskalig, kan man också godkänna enbart uttag av grot. Detta ska i så fall beaktas i formuleringen av fråga 16. Fråga 8. Identifiera ett värdefullt naturobjekt. Ifall det intill vattendraget eller småvattnet finns till exempel frisk eller fuktig lund, sippervattenytor eller ett bördigt kärr, godkänns vilken som helst av de livsmiljöer som finns på objektet som rätt svar. Godkända svar är ofta också strandskog, svämskog och svämäng. Fråga 9. Ange två för den biologiska mångfalden värdefulla En förteckning över de godkända egenskaperna finns i bilaga 1. Som svar duger inte enskilda trädslag, buskar eller växtarter. För uppgiften som gäller naturvårdsträd väljer den som ordnar provet ut fyra påståenden från förteckningen i bilaga 1. Det ska tydligt gå att avgöra ifall påståendena som gäller den ifrågavarande avverkningsytan är rätta eller felaktiga. Fråga 10. Vilket eller vilka av följande påståenden om naturvårdsträden och den döda veden på avverkningsytan stämmer? Fråga 11. Identifiera en metod eller åtgärd som hänför sig till vattenvården och som använts på avverkningsytan. (eller: Nämn en metod eller åtgärd som hänför sig till vattenvården och som man borde ha använt på avverkningsytan. De rätta svarsalternativen finns i bilaga 1. För uppgiften som gäller uttag av energived väljer den som ordnar provet ut fyra påståenden från förteckningen i bilaga 1. Det ska tydligt gå att avgöra ifall påståendena som gäller den ifrågavarande avverkningsytan är rätta eller felaktiga. Fråga 12. Vilket eller vilka av följande påståenden om uttag av energived stämmer på avverkningsytan? De rätta svarsalternativen finns i bilaga 1. Till den andra terrängdelen hör 4 frivilliga uppgifter där deltagarna ska artbestämma växter. De här uppgifterna ger maximalt 4 bonuspoäng (1 p/rätt svar). Det är inte obligatoriskt att svara på de här frågorna. Växterna som ska artbestämmas måste ingå i förteckningen över arter i bilaga 1. Bonusfråga 13. Artbestäm följande växter. Provet kan tas på nytt helt eller delvis (antingen teoridelen eller terrängdelen). I deltagaravgiften ingår en omtagning. Kontaktuppgifter till de personer som har hand naturvårdskortet finns på internet på adressen: www.metsavastaa.net/luonnonhoitokortti. På samma sidor finns också en förteckning över de prov som ordnas runt om i landet.

Source: http://www.metsavastaa.net/files/metsavastaa/luontolaatu/LHK_Naturvardskortet_direktiv_2013.pdf

virologia.unipi.it

Associations between Nasal Torquetenovirus Loadand Spirometric Indices in Children with Asthma Massimo Pifferi,1 Fabrizio Maggi,2 Elisabetta Andreoli,2 Letizia Lanini,2 Emanuela De Marco,1 Claudia Fornai,2 Maria Linda Vatteroni,2 Mauro Pistello,2 Vincenzo Ragazzo,1 Pierantonio Macchia,1 Attilio Boner,3 and Mauro Bendinelli2 1Department of Pediatrics and 2Virology Section and Retrovirus Center,

Vita

M E R I D I A N P S Y C H O L O G I C A L A S S O C I A T E S 4401 North Central Avenue Indianapolis IN 46205 (317) 923-2333 FAX (317) 923-2333 mcgreene@yahoo.com Dennis Mac Greene, Ph.D., HSPP Indiana License #: 20041237 National Register of Health Service Providers in Psychology #44394 Mailing Address: 1992 Ph.D. Clinical Psychology, Rutgers University, Brunswick, NJ 1989-

Copyright © 2010-2014 Sedative Dosing Pdf